karin höjman

Vilket alldeles fantastiskt väderdet varit i helgen! Igår tillbringade Hanna och jag ett par timmar i Halmstads city för att köpa sandaler och väska inför Parisresan. Det var varmt och soligt och smockfullt på alla uteserveringar.
Idag tror jag det varit ännu varmare! Kören hade vårkonsert, men med tanke på värmen, kändes det mer som en sommarkonsert. Det gick väl ganska bra, även om inte allt klingade helt superperfekt...Nåja, vi är ju faktiskt ett gäng glada amatörer, så vad kan man mer begära?

Hanna har anlänt till Paris och enligt SMHI lär vi nog ha ungefär samma väder för tillfället!
Undrar just om hon fått någon kvällsmat...det är inte så enkelt att veta var man ska ta vägen och lösa det när man kommer alldeles själv till storstaden! Men hon hade i alla fall en påse cashewnötter i resväskan, så alldeles utan näring är hon inte. 

Ja, mer är det inte. Och då är avslutningsdagen och alla utflyktsdagar medräknade! Hur ska vi hinna med allt? Har bara hunnit halvvägs bland utvecklingssamtalen...
Eleverna är ju inte heller jättelätta att motivera när sommarlovet närmar sig, men det är väl ganska normalt.

Tiden går förmodligen så fort trots allt, och plötsligt har vi sommarlovet här.

På söndag flyger hon på premiärjobb i Paris och kommer hem igen på tisdag. Det är en plåtning för en spansk tidning!

Nu är det aldrig någon som kör moped...så vi säljer den!
Bara 450 mil! Aldrig trimmad och har alltid bott i garaget! Hjälm och lås ingår.
Priset? 9000 Kr! (Kostade nästan 22 000 som ny...)

Tänk, imorgon är det 24 (!) år sedan vi gifte oss!!!
Och med tanke på att både Peter och jag är 48, betyder det att vi varit gifta i ungefär halva livet! Coolt! Och oerhört svårslaget. Jag menar att även om man skulle gifta om sig med det snaraste, så skulle man aldrig kunna lyckas med att vara gift halva livet en gång till!
Fast visst var det ett tag sedan...


...så bilden är ganska suddig...
På stenåldern vad kvalitén på bilderna inte så bra.

Idag har vi haft catwalk i gränden utanför köksfönstret!
Hanna gick med högklackat och jag filmade henne. Agenturen i Paris vill se hur hon går just för tillfället. De kan tydligen inte nöja sig med filmer från förra sommarens visningar på Sthlm fashion week eller från London, utan vill ha färska bilder på att tösen kan gå!



Det blev skorna vi köpte i London förra sommaren som fick klappra på asfalten!
Sånt är ju inne nu för tiden. Såg att de hade "högklackrace" i Helsingborg häromdagen!
Fast Hanna tycker inte dessa är särskilt höga med sina 8,5 cm. Ofta är skor på visningar MYCKET högre!
Själv kan jag knappt ta mig fram alls när jag försöker..

Nu i helgen har Peter fixat till vår ytterdörr ut emot gatan! Tvättat och målat. Nästan som ny!



Tänkte putsa fönstren också, men efter första köksfönstret kom jag på att de ska börja lägga ny beläggning på Agardhgatan imorgon. Alltså kommer det att damma och ryka från allt fräsande och grävande och jag slipper putsa på ett par veckor!

Våran pudel är en konstig människa! När någon går förbi utan för vår tomt, blir hon så fruktansvärt nyfiken:



Hon rusar fram för att kolla! Spikrak i ryggen och blicken är fokuserad på vad som döljer sig bakom garaget!

Nu är uteplatsen klar! Det är bara tomt i blomkrukorna, men annars helt fix och färdigt!



Bilden är från i eftermiddags, men solen varar långt fram på kvällen! Soffan hade lite klena skruvar men idag fick vi grövre variant, så nu är den stadig och stabil!

Tänk så lägligt att Aftonbladet hade en reseguide om Paris idag!



Det är nämligen årets semestermål! Hanna ska dit i sex veckor (!) och vad passar då bättre än att dra till Paris med pudel och husbil? Så nu får vi läsa på och bekanta oss med den franska huvudstaden!

Bon soir!

Nu är det väldigt nära! Hela trädäcket kom på plats för ett par timmar sedan och vi har provsuttit och ätit måndagssalladen i kvällssolen! Härligt!

                                        

Igår köpte vi nya trädgårdsmöbler, men de hade inte "våra" dynor hemma, så de får vi först på onsdag.
Därefter kommer en bild på hela härligheten!

På tal om härligheter, så gjorde vi en läcker rabarberpaj igår. Vid något mindre genomtänkt tillfälle införde jag nämligen efterrätt på söndagar. Om jag skulle glömma, så är det alltid någon som påminner.

                                           

Har nog fått en släng av Hannas nyttighetsbakningsprojekt. Det blev nämligen fullkornsmjöl, råsocker och inte fullt så mycket smör som receptet angav. Kokos i smuldegen och kanel var supergott på! Vaniljsås? Nej, ett lättare alternativ blev det förstås! Vaniljyoghurt med lätt creme fraiche! Något man verkligen kan rekommendera!

Nu ska jag rusa till kören. Vi ska öva tillsammans med Förslöv-Greviekören inför pingstens stora vårkonsert! Blir säkert häftigt!

Denna helgen har vi haft besök! I fredags kom nästkusin Viktor och hälsade på. Trevligt ! Idag hade vi ett inte fullt lika exotiskt  besök (Viktor kom nästan direkt från ett antal månader i Chamonix).
Elza tittar på vår gäst:

En liten gräsand!

Jag har inga bilder på Viktor, men däremot på anden:



Hon såg ut att vilja dricka ur Elzas vattenskål, sä det är kanske inte så konstigt att hunden blängde lite...

Kvällens nyttiga muffins var helt ok. Bara lite honung och inte en gnutta socker, en skvätt olivolja och inget smör. Ändå riktigt goda! Funderar på att ta en med ost till frukost imorgon...

Hanna har fått någon slags hälsobak-ryck den senaste tiden. Ikväll blir det "mellanmålsmuffins", med fullkornsmjöl och linfrön. Förra gången var det nästan ännu knepigare...med mosad banan och blomkål i muffinsen! Men de blev jättegoda. Får se hur dagens ranson smakar...

             

Men tänk vad tiderna förändras...förr hade man kokboken till hjälp, men det var då det.
Nu är det inte säkert att någon i huset ska se på Eurovisionfinalen, men annars kan man få nybakta nyttiga muffins som tilltugg ifall man har lust!

Så var det äntligen dags för premiären! Visst har det gått att få tag på nypotatis en tid, men vi har försökt att hejda oss. Men nu gick det inte längre. Kostade bara 20 kr/kg i Boarp idag! Nu är de nästan färdiga, löken, gräddfilen och sillen väntar tillsammans med öl och snaps! Väntar gör vi också...men nu sa kocken att det är dags!


Här är underverken innan kokning!

Nu har det varit ovanligt mycket djuräventyr mitt i byn!
Förra veckan berättade grannarna att de haft påhälsning, (och då tänker ju alla givetvis på inbrott i fritidshus), men nu var det under friggeboden och av en GRÄVLING! Visste inte att de letade sig mitt in i ett samhälle.

Igår var det dags igen. Då hade vi en FLYGANDE EKORRE i trädgården! Nu var det kanske som det kan låta, men en ekorre var det och "flög" gjorde den allt. Det var pudeln Elza som halva eftermiddagen vaktat ett träd, när en ekorre plötsligt kom springande ner för stammen. Pudeln efter i full fart och den stackars ekorren fortsatte upp i farmors bigaråträd för att söka skydd. Och det var sannerligen i sista sekunden, för hunden var hack i häl. Problemet var nu bara att i bigaråträdet bor familjen Skata. Och det herrskapet vill inte ha ekorrar i närheten av sitt bo, utan jagade undan den numera fullständigt förtvivlade ekorren. Vad skulle han göra? En galen pudel under trädet och två arga skator i nacken. Det fanns inget annat än att ta ett skutt (precis som i sången "hoppa han från tallegren...) och nästa träd ligger ett antal meter bort. Alltså kan man verkligen prata om en flygande ekorre, som äntligen kunde pusta ut efter att ha landat (utan att han stötte sitt lilla ben) i nästa körsbärsträd.
Men Elza fattar ingenting. Pudlar är kloka, men hon visste inte att ekorrar kunde flyga, så hon begriper fortfarande inte var den tog vägen...

Söndag!
Förmiddagens promenad blev något längre än den dagliga 50-minuters varianten. Vi fortsatte förbi Paulins väg och gick upp vid fruktodlingarna. Äppelträden charmade oss med sina ljuvliga blommor...

 

Efter promenaden var det trädgårdsarbete. Vilket är fantastikst praktiskt när man har ont i armen... Det var bara att rycka upp en och annan maskros med vänstran, men framför allt att peka var Peter skulle spola med högtryckstvätten. Det gick som en dans! Plattorna och teakmöblerna blev som nya!



Det var inte särskilt jobbigt alls! Men om jag ska vara helt ärlig, så är jag mycket bättre i arm och axel, så snart får jag nog sluta peka och arbeta lite själv också. Åtminstone lite grann...

Så har vi gjort det igen! Träffats med gamla gymnasieklassen och det var lika trevligt som vanligt! Visst är det märkligt att tiden går och ändå åldras vi inte ett dugg! Annelie, Per, Gerd, Pia, Anki, Tobbe, Ingrid, Bäckis, Tina, Lena, Kaj, Ingrid, Clas och Olof, alla var sig precis lika!
Tack alla ni för en trevlig kväll! Speciellt tack till Olof, som fixat och ordnat!
(Men det är väl en ordningsmans uppgift ?)

Sen var det ju det där med minnet...det var delade uppfattningar om både det ena och det andra.
"Var låg matsalen egentligen? "
"Gick hon verkligen i vår klass?"
"Finns hon överhuvudtaget?"
"Vadå Evita, var vi där?"
"Och Stan Getz, hur kom vi in på jazzklubben med honom?"
Men det har ju gått ett numera ganska stort antal år, så att glömma ett och annat är väl faktiskt förlåtet. Sen var det nog så att fotbollsmatchen (vem var det nu som spelade?) var på TV, samtidigt som vi var ett gäng som hade fått biljetter till musikalen Evita (som regnade inne och vi istället hamnade hos Stan Getz...).
Det finns kanske en förklaring till varför inte alla kom ihåg allting från Londonresan?
Inte enbart glömska.

Det pratades om att resa till London nästa gång...who knows? Piccadilly Circus, here we come!

Nu har vi äntligen fått bilderna från Hannas senaste jobb i Sydafrika, för finska ELLE. (En tidning som verkar omöjlig att komma över)
Fotografen Åsa Tällgård och Hanna var ett lyckat team:







Väldigt brant och skyhöga klackar...

Fler bilder på Åsas hemsida www.tallgard.com  eller www.stockholmsgruppen.se

Även om jag tycker det verkar alldeles för farligt att flänga runt på racingbanorna, så är det med en viss stolthet jag konstaterar att lillbrorsan återigen varit först i mål!


 

                                

Det blev vinst på Mantorp i helgen! Grattis Pajje!
Nu är det hemmaplan som gäller, med Knutstorp på lördag. Lycka till där också!
Själv ska jag ju förbereda mig inför klassfesten, så jag kan inte vara på plats.
(Vilket jag nog i ärlighetens namn inte heller vågar...Hu, så fort de kör!)

Någon kanske undrar varför jag har så ont i armen. Här är svaret :



Ja, det är alltså inte Magnus Ugglas fel. Han lättade verkligen upp det, när han utan förvarning dök upp med sitt TV-team på övningen med kyrkokören. Men "ontet" har trots allt lite med sjungadet att göra. Ja, inte själva sången förstås, men hur tokigt det än kan låta började smärtan efter senaste julkonserterna. Har väl stått lite snett och spänt armarna under två långa uppsjungningar. Får se till att tömma pärmen och försöka hålla lösa papper mjukt i vänsterhanden framöver.

Tänk att det är 30 år sedan vi gick ut gymnasiet! Visst har det hänt en hel del...men nog låter det som om det var på stenåldern. Och det var det ju nästan, med svartvita klassfoton...

                         

På lördag är det åter dags att träffas. Vi har ju varit ganska flitiga med det, efter 10,15, 20 och 25 år har ett glatt gäng sammanstrålat. Då har det varit precis som om det var nyligen vi var på klassresan till London. (Det var ju en resa man inte glömmer i första taget.) Och många "kommer du ihåg när..." om både lärare och elever. Vi får se om minnet sitter kvar efter alla dessa år?

Köttfärsgryta från mellanöstern

Ingredienser
Portioner: 4

2 auberginer, ca 500 g
1 tsk salt 
8-10 potatisar 
500 g köttfärs
2 gula lökar 
3 dl vatten
1/2 tsk salt
1 msk olja
1 msk soja 
1 tsk salt 
1 krm peppar 
1 tsk mald kanel 
1 tsk koriander 
1 dl russin

Tillagningstid: Över 20 min
Svårighetsgrad: Medel

Gör så här
Skölj och tärna auberginen. Strö över salt och låt stå ca 10 minuter. Skala potatisen och löken och skär i bitar. Koka potatisen och lök i vatten med salt ca 10 minuter under lock. Bryn köttfärsen i olja och krydda med soja, salt, peppar och gärna mald kanel och koriander. Blanda ner färs och auberginer i grytan och låt koka ytterligare ca 10 minuter. Blanda i russinen.
Servera grytan med en klick matyoghurt, gärna smaksatt med rivet citronskal, strimlad isbergssallat och bröd.

För alla: Uteslut sojan om du inte tål den och ersätt med samma mängd balsamvinäger.

Tips!
Strö gärna lite hackad färsk koriander över den färdiga grytan.

Gröna tipset: Byt ut köttfärsen mot quornfärs om du vill äta grönt

Fast i vår famlij går det inte att blanda russin i maten, så det blev utan. Och det var gott! Lite moussaka-känsla med både aubergine och kanel!

Idag har Elza och jag varit i "vår" gamla skog. Ja, inte Elzas, för på den tiden var det hunden Frida som gick där. Men det var fint, tyckte hon. Massor av nya dofter nu när regnet friskat upp. Fast jag hittade inte vårt gamla "lejon" (en trädstam, som för 10-15 år sedan liknade ett lejon!).
 
Det var härligt att vara tillbaka bland kullarna och tallarna...

...och till och med granarna hade börjat få vårkänslor!

                                     


Promenaden var klar i precis rättan tid, för vi hade bara hunnit sätta oss i bilen när regnet började ösa ner igen.
Ibland har man helt enkelt tur!

Visst låter det fint? Inte alls samma känsla som höstrusk och öväder. Utan vackert och mjukt och viktigt. Och visst sägs det att det måste regna på våren? Nu har det ju varit varmt och torrt i hur många veckor som helst , känns det som. Sen är väl den dystra sanningen att det är inte särskilt kul med vårregn heller...Visst var det bättre att få gå i shorts och sandaler som förra veckan än att dra på stövlar och regnjacka...

 
...och grillen är full av  vatten där kolresterna simmar runt...

            
       ...och pudelflickor får gå omvägar runt vattenpölarna...

                          
...och blomkrukor och fat som ännu inte blivit vårfina fylls med vatten.

                                                  
Men allt som växer lever upp!
Rabarbern har ju redan kommit långt, men man riktigt ser hur bladen njuter i allt det blöta!

Men visst är det lite snopet att bli sjukskriven just en sån här vecka? En muskelinflammation i höger biceps (då finns där alltså en muskel!) som jag gått och dragit på i månader fick sin dom igår: Absolut vila! Hade ju inte gjort något ifall man kunnat sitta och vila i solen förstås.
Och det lär inte bli så mycket bloggat heller. Pekfingervalsen med vänstran är ganska ansträngande, men man lär sig!
Och sen sägs det ju att efter regn kommer sol...

Helgens riksrankingseglingar avslutades efter att alla 9 planerade delseglingar genomförts.
Peter slutade på en 13:e plats, efter några lite sämre placeringar på söndagen. Men, man måste komma ihåg att det finns ett antal världmästare med i startfältet! Och 32 båtar på startlinjen! Alltså en bra prestation!

Vi checkade ut från campingen redan i morse, efter att ha lagt pengarna i en plastpåse...
Campingplatsen var nämligen obemannad på helgerna innan det är sommar i almanackan... (och fullbelagd!!!)


Efter seglingen bröt det vanliga kaoset ut. Alla har ju bråttom hem och trängseln vid kranen för upptagning blev hysterisk!
Men till sist lyckades vi ändå får allt på plats och det var dags att rulla söderut. Elza ser fram emot nästa gång (om de inte skjuter så förskräckligt!) då hon får träffa Stina och Pelle (inte de från Saltkräkan!), Janne, Uffe och alla andra seglarkompisar hon skaffat sig genom åren. Peter ser framemot ytterligare revanch och Karin vill gärna ut på fler små semesterrundor. Finns väl skoaffärer lite överallt?

Även om Åmål var trevligt, så visst är det som man alltid sagt: Borta bra men hemma bäst! Skönt att vara hemma igen.

Nå, då undrar man så klart; Hur är det i Åmål då?
Jo, det kan jag berätta lite om. Åmål är en fantastiskt trevlig liten småstad. Det går snabbt att promenera genom centrum, men trivsamt, det är det ! Det finns en del fula hus, men det jag mest tänker på är givetvis de vackra husen. En hel del av tvåvånings trähus t.ex. Sen är det ju alltid mysigt med vatten! Och Åmålsån rinner ju självklart genom centrum och rakt ut i Vänern, vid gästhamnen.



Här är "baksidan" det lilla torget med ån och några av de fina trähusen. Om man vänder sig åt andra hållet hittar man ett inte fullt lika stiligt hus (förmodligen byggt på 60/70-talet, med Dressmann i bottenplanet). Tog ingen bild av det...
Följer man ån kommer man till gästhamnen, där Elza och jag stannade på vår söndagspromenad genom stan och satt en stund och tittade oss omkring. Jag med en Magnum mandel i högsta hugg och Elza, mest skakande efter dagens nya startskotträdsla...



Visst är det fint? Och vad vi mer upptäckte på vår promenad, vad flera små trevliga affärer som vi missade igår när de hade öppet...kläder och inredningsprylar som såg väldigt lockande ut!

Så här nära campingen seglas det!



SWE 412 känns igen på det snygga trädäcket!

Efter 2 seglingar ligger Peter på en hedrande 11:e plats! (Av 32 båtar!) Spänningen stiger!

...och nu rundade Peter som 12:e båt. (Vet inte riktigt säkert vilken segling i ordningen som de hunnit till. Kanske tredje.)



Utsikten från campingen är ganska OK. Och allt kan ju hända på undanvinden...
Hoppsan, 9:a på nästa kryssrundning!
Vi får avvakta resultaten...
Det är bara Elza som inte är så glad. Hon gillar inte när de skjuter starterna. Ligger och flämtar under bordet i husbilen.

Då är seglingarna äntligen igång, efter alla vindskiften och banomläggningar...

 

                            

Ser du SWE 412? Jo, han är faktiskt 6:e rundande båt vid kryssmärket! Så det är bara 5 båtar att segla om!

Så är vi alltså tillbaka i Åmål. Denna gång är det inte SM som ska seglas utan årets första riksrankingsegling. Det har varit träningsläger torsdag och fredag, men vi kom inte hit förrän på fredagseftermiddagen. Vem behöver träna?


Äntligen framme efter ca 35 mils körning (Lisbeth - vår GPS - ledde oss på lite lustiga vägar...). Vädret var lika soligt som hemma, men inte riktigt lika varmt.



Då började avlastningen och sjösättning innan vi kunde bege oss bort på det närliggande campingen...



...där vi fick sista (!) platsen med liten sjöutsikt! Det är proppfullt (mest av norrmän) nu när det är långhelg.
Värmen kom frammåt kvällen och vi kunde sitta ute och njuta av vårsolen!



En liten kvällsrunda efter maten avslöjade att även om vattnet i Vänern inte är salt, så är det fantastiskt vackert!
Nu gäller det bara att ladda inför morgondagens seglingar...