karin höjman

Innan Fredrik åkte upp till Norrtälje, tog jag som sagt ett tag med pudelsaxen...
Men igår var Hanna verkligen flitig med saxen där det hör hemma, på pudeln! Vi badade henne i fredags och framför allt lät vi fönandet ta lite mer tid och kraft än vanligt. Rak päls=lättare att klippa jämt. Och så blev det! Elza har sällan varit snyggare! Det är inte sedan hon var på utställning i sin ungdom.

Även om inte Hanna är hemma, så fastnar vi ändå framför hennes favoritprogram: "Mannen som talar med hundar". Visst är det fantastiskt vad han kan åstadkomma, med till synes omöjliga hundar och hundägare...fast det är ju TV. Man undrar ju hur mycket som stämmer egentligen? Lite fejk bör förekomma, men visst är karlen otrolig!
Han var säkert hund i ett tidigare liv, eftersom han läser dem så väl och även gör sig förstådd. Men Elza begriper ju mig ibland också. När det handlar om att gå på promenad, gå och lägga sig på kvällen eller om det är dags för maten.  (Jo, hon är faktiskt hungrig nuförtiden, och tömmer skålen nästan vid varje mål!)
Fast det är mycket sämre med förståelsen när hon får syn på en annan hund eller ska komma på inkallning...Då känner jag mig väldigt missförstådd eller kanske snarare helt betydelselös. Det är väl förmodligen där problemet finns, att man måste göra sig lite mer intressant. Det säger ju även den svenske hundcoachen, Fredrik, också. Får jobba på det...

Våran pudel är en konstig människa! När någon går förbi utan för vår tomt, blir hon så fruktansvärt nyfiken:



Hon rusar fram för att kolla! Spikrak i ryggen och blicken är fokuserad på vad som döljer sig bakom garaget!

Här är Elza på väg ut på promenad!

Elza saknar nog segelbåten "Ebba Grå", lika mycket som husse gör...