Jag säger bara: KNÄ-ELÄNDE!!!
0kommentarer
Tänk vad livet kan förändras på ett litet, litet ögonblick...
I onsdags, när jag skulle skjutsa Hanna till tåget (för vidare transport till Kastrup och Paris, med det är en annan historia) fick bilen fullständigt spel!
Den har under en tid varit lite knepig och all elektronik i vänsterdörren har varit ur funktion. (Jättejobbigt när man ska in i ett parkeringshus och inte kan rulla ner rutan.)
Nåja, nu gick det över styr och alla lampor började blinka samtidigt som det började rassla inne i dörren och bilen inte alls ville starta! Klockan var 11 och tåget går 11.23...får man lite panik eller?
Bevisligen gick det lite för fort när jag skulle kasta mig ur bilen för att rusa in och hämta nycklarna till min lilla svarta pärla (Renaulten!)
-Va? Jag har visst ont i knä´t? Hur gick det till?
Rusade hur som hlest vidare och fick fram den lilla svarta bilen, flickan och resväskan på plats och faktiskt i god tid till tåget! Puh!
Så långt, allt väl, men sen...knäskruttet blev bara sämra och sämre. Måste ha vridit av något, typ en liten menisk? när jag hade bråttom ur Volvon...
I fredags kunde jag nästan inte ta ett enda steg och njöt nästan när doktor Ulla tappade ur 90 ml vätska ur knä´t. (fast det var inte sant, för det gjorde skitont när hon stack in nålen, men trycket lättade! Det var skönt!)
Nu har det bättrat sig och jag kan gå, men har ju heller inte gjort alltför många knop på hela helgen. Alla andra har fått slita, medan jag har legat i soffan och dirigerat! Så lite fördelar är det ändå!!!
Men, på torsdag går planet till Rom. Staden som är som gjord för långa promenader.
Min egna privata Facebookdoktor (tack Mia!) har gett mig vissa tips: Ta denna resan som en restaurangtestarresa, 3 x Voltaren per dag, kyl när du hinner och ha kul! Visst är det bra med så kloka doktorer?
Nu får man bara hålla tummarna för att inte det förbaskade askmolnet också ska sätta käppar i hjulen...
I onsdags, när jag skulle skjutsa Hanna till tåget (för vidare transport till Kastrup och Paris, med det är en annan historia) fick bilen fullständigt spel!
Den har under en tid varit lite knepig och all elektronik i vänsterdörren har varit ur funktion. (Jättejobbigt när man ska in i ett parkeringshus och inte kan rulla ner rutan.)
Nåja, nu gick det över styr och alla lampor började blinka samtidigt som det började rassla inne i dörren och bilen inte alls ville starta! Klockan var 11 och tåget går 11.23...får man lite panik eller?
Bevisligen gick det lite för fort när jag skulle kasta mig ur bilen för att rusa in och hämta nycklarna till min lilla svarta pärla (Renaulten!)
-Va? Jag har visst ont i knä´t? Hur gick det till?
Rusade hur som hlest vidare och fick fram den lilla svarta bilen, flickan och resväskan på plats och faktiskt i god tid till tåget! Puh!
Så långt, allt väl, men sen...knäskruttet blev bara sämra och sämre. Måste ha vridit av något, typ en liten menisk? när jag hade bråttom ur Volvon...
I fredags kunde jag nästan inte ta ett enda steg och njöt nästan när doktor Ulla tappade ur 90 ml vätska ur knä´t. (fast det var inte sant, för det gjorde skitont när hon stack in nålen, men trycket lättade! Det var skönt!)
Nu har det bättrat sig och jag kan gå, men har ju heller inte gjort alltför många knop på hela helgen. Alla andra har fått slita, medan jag har legat i soffan och dirigerat! Så lite fördelar är det ändå!!!
Men, på torsdag går planet till Rom. Staden som är som gjord för långa promenader.
Min egna privata Facebookdoktor (tack Mia!) har gett mig vissa tips: Ta denna resan som en restaurangtestarresa, 3 x Voltaren per dag, kyl när du hinner och ha kul! Visst är det bra med så kloka doktorer?
Nu får man bara hålla tummarna för att inte det förbaskade askmolnet också ska sätta käppar i hjulen...
Kommentera